←     Till sajten

Källförteckning

Intervjuer och konsultationer per telefon och mejl

  • Helena Aronsson, institutionen för mark och miljö vid SLU.
  • Angelika Blom, rådgivare biologisk återvinning, Avfall Sverige.
  • My Carlsson, forskare och författare till flera rapporter om metanpotential.
  • Kjell Christensson, lantbrukare och projektledare på Biogas Syd.
  • Desirée Grahn, projektledare på Biogas Syd.
  • Lina Haglund, miljöhandläggare, Livsmedelsverket.
  • Christina Lantz, mikrobiolog, Livsmedelsverket.
  • Astrid Lovén Persson, verksamhetsledare, Svenska Ägg.
  • Sofie Moldener, leg. lärare i årskurs 1-7, svenska och SO.
  • Rustan Nilsson, miljöpedagog på Sysav Industri AB.
  • Rolf Palmblad, förstelärare och leg.lärare i matte och NO.
  • Anna Schnürer, mikrobiolog vid institutionen för mikrobiologi, SLU.
  • Tore Sigurdsson, affärsområdeschef biogas på Kristianstads Biogas AB.
  • Annika Sällvik, verksamhetsutvecklare för miljö- och djurskydd på Lantbrukarnas Riksförbund.
  • Ann Thorén, avfallsrådgivare, Sysav AB.
  • Veronica Öhrvik, nutritionist, Livsmedelsverket.

Litteratur och publikationer

  • Avfallshanteringens historia, Skurups kommun, skurup.se/21455 och skurup.se/21453.
  • Avfall Sverige startar instagramalbum med matlådor, pressmeddelande 2013-11-18.
  • Avfalls- och återvinningsavdelningen informerar, höst/vinter 2013, Trelleborgs kommun, tekniska förvaltningen.
  • Att köra bil på biogas – med erfarenhet från skånska referenschaufförer, 2012, Biogas Syd.
  • Basdata om biogas, 2011, SGC, Svenskt gastekniskt center, Anneli Petersson.
  • Basdata om biogas, 2012, SGC, Svenskt gastekniskt center AB.
  • Behandlad mängd hushållsavfall; avfallsverige.se/statistik-index/avfallsstatistik/hushaallsavfall-behandlad-maengd/
  • Biogas i tiden, Biogas Mitt – med gas i tanken, 2010.
  • Biogasprojekt på Huntley farm, 2010, Eric Jansson och Ludvig Almqvist, institutionen för teknik och samhälle.
  • Biogasreaktor i miniformat, 2007, Anna Schnürer, institutionen för mikrobiologi, SLU.
  • Biogas ur gödsel, avfall och restproduktergoda svenska exempel, Naturvårdsverkets rapport 6518, 2012, Åsa Jarvis och Jarvis Biowrite.
  • Den stora stankens 50-tal, Skånska vattentornsällskapet, Sigvard Gudmundson; www.eber.se/hist/vaverk-40ar.htm
  • Från matavfall till nya resurserSysavs förbehandlingsanläggning för matavfall, informationsbroschyr från Sysav som ligger på nätet.
  • Hur snabbt förökar sig bananflugor? Allt om vetenskap, 8 nov 2005.
  • Hållbara drivmedel i Sverigeen nulägesanalys, Gröna Bilister, 2013, Per Östborn, Jakob Lagercrantz och Mattias Goldmann.
  • Inrikes omflyttning, SCB; scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Inrikes_omflyttning.pdf och Från folkbrist till en åldrande befolkning, SCB; scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=2015
  • Kol, olja och naturgas, Tekniska muséet; tekniskamuseet.se/1/842.html
  • Kvalitetshöjning av biogas, 2010, Biogas Syd, Mikael Lantz.
  • Lärande för hållbar utveckling – i styrdokument för förskola och skola, 2012, Lars Nordahl, Den globala skolan, Internationella programkontoret.
  • Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, Skolverket.
  • Matavfall 2010 – från jord till bord, 2011, Carl Jensen och Åsa Stenmarck på IVL Svenska Miljöinstitutet samt Louise Sörme och Olof Dunsö på SCB.
  • Medicinsk grundkurs; www.lartecken.se/medicingrund/3_smitta/mikro_bak.htm
  • Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar, Rapport SGC 207 och Avfall Sverige 2009:03, Åsa Jarvis och Anna Schnürer.
  • Miljötillsyn i framtiden i ett internationellt och ett nationellt perspektiv, 2012, Sanna Due, Naturvårdsverket.
  • Nationalencyklopedin, 1991, Bra böcker AB, Höganäs.
  • Nytt gasfält. Gårdsbaserad biogasproduktion – ett bidrag till bärkraftigt lantbruk, Biogas Syd.
  • Oundvikligt och onödigt matavfall – en studie av potentialen för minimering av hushållens matavfall i fem skånska kommuner samt dess effekter på biogaspotentialen, slutrapport, 2012, Sanita Vukicevic och Irene Bohn på NSR samt Anna Bernstad Saraiva Schott på VA-teknik, LTH.
  • Regeringen.se – 13 etappmål; http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671 och Förnybar energi;http://www.regeringen.se/sb/d/2448
  • Substratshandbok för biogasproduktion, Rapport U2009:14, ISSN 1103-4092, 2009, Avfall Sverige, My Carlsson.
  • Urbanisering och tätortsutveckling i Sverige, Hans Ylander; www.scb.se/statistik/MI/MI0803/2000I02/MI03SA9301_06.pdf
  • Vattenkraft, Tekniska muséet; http://www.tekniskamuseet.se/1/629.html
  • Vattnets väg ut ur en romersk stad – en studie i hur romerska avlopps- och kloaksystem fungerade, 2009, Patrik Klingborg, Lunds universitet, institutionen för arkeologi och antikens historia.
  • Vinn på mindre matsvinn – vinster med att minska matsvinnet i skolköket, 2012, Länsstyrelsen Uppsala.
  • vardhandboken.se/Texter/Medicintekniska-produkter-sterilisering/Metoder-och-kontroller/

Årtal, siffror och beräkningar

Omräknat i pengar slänger ett hushåll mat för 6 500 kronor om året
6500 kronor är vad en tvåbarnsfamilj skulle kunna spara om ingen mat slängdes i onödan. Därtill tillkommer en annan samhällsekonomisk vinst; miljökostnaderna som hade undvikts om den slängda maten inte hade producerats. De ligger på 104-885 kronor per person och år.

Siffrorna kommer från Minska matsvinnet i kommunen – fakta och goda exempel, från Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, 2013, av Lina Haglund.

Uppgiften att nästa 70 procent av all mat som slängs i Sverige under ett år kommer från hushållen kommer från samma källa. Detsamma gäller uppgiften att all den mat vi slänger varje år orsakar utsläpp på 500 000 ton växthusgaser. 

5 kg matavfall kan driva en bil en mil
Beräkningen utgår från att metanutbytet är 113 Nm3/ton våtvikt matavfall och en Passat som drar 0,6 Nm3/ton våtvikt. Om bilen drar 0,6 Nm3/mil så ska ett ton ge 113/ 0,6 = 188 mil. Det innebär att ett kilo matavfall i runda tal ger fordonsgas som nämnda bil kan köra två kilometer med. Fem kilo matavfall ger således biogas som man kan köra nästan en mil med. Denna siffra nämns på olika ställen och har bekräftats av Tore Sigurdsson på Kristianstads Biogas AB.

Följaktligen förbrukar en Passat 7657 kWh/år om man räknar med en körsträcka på 1235 mil/ år. Enligt Trafikverket, Trafikanalys 2012, är den genomsnittliga körsträckan per bil och år 1235 mil. Om all mat som slängs i Sverige i onödan under ett helt år blev biogas, en miljon ton matavfall, skulle fordonsgasen räcka till 120 000 bilars bränsleförbrukning under ett år.

Att metanutbytet från matavfall är 113 Nm3/ton våtvikt nämns i flera källor, bland annat Oundvikligt och onödigt matavfall – en studie av potentialen för minimering av hushållens matavfall i fem skånska kommuner samt dess effekter på biogaspotentialen, slutrapport, 2012, av Sanita Vukicevic och Irene Bohn på NSR samt Anna Bernstad Saraiva Schott på VA-teknik, LTH.

5 kg gödsel räcker till drygt en kvadratmeter jord där man skördar vete som blir 1 kg vetemjöl som man kan baka 25 bullar av
Mängden biogödsel som krävs för att odla vete på en kvadratmeter jord kommer från Annika Sällvik, verksamhetsutvecklare för miljö och djurskydd
 på Lantbrukarnas Riksförbund och har sedan bearbetats av Kjell Christensson på Biogas Syd.

Agneta Sällviks utgångspunkt är att skördenivån är 8840kg/ha = 0,88 kg/kvm. Fodervete behöver 176 kg N/ha för skördenivån på 8840 kg/ha, dvs 1 kg N ger 50 kg vete och om biogödseln innehåller 3,4 kg N/ton (1000kg) ger det 170 kg vete per ton, vilket innebär att 10 kg biogödsel räcker till odling av vete som ger cirka ett mjölpaket mjöl på två kilo. Ett kilo biogödsel räcker alltså till att producera 2 deciliter vetemjöl, som man kan baka fem frallor av. Vi har utgått från att man kan baka cirka 25 frallor av ett kilo mjöl.

Tio procent av befolkningen bodde i städer i början på 1800-talet
Källa: Inrikes omflyttning, SCB, som refererar till Från folkbrist till en åldrande befolkningwww.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=2015

Koleran nådde Sverige 1834 / 1868 blev det förbjudet i lag att slänga avfall på gatan
Källa:Renhållning på liv och död, Populär historia, 3 mars 1998, den 16 mars 2001 på webben, Ulf Andréasson, civilingenjör och doktorand vid institutionen för teknik- och industrihistoria på Chalmers i Göteborg. 

Redan 1935 bodde fler människor i stan än på landet
Källa: Urbanisering och tätortsutveckling i Sverige, av Hans Ylander, tabell 6, Folkmängden inom tät- och glesbebyggelse 1900-1965.  www.scb.se/statistik/MI/MI0803/2000I02/MI03SA9301_06.pdf 

Redan under Romarriket fanns kloaker och regler mot nedskräpning i städerna
Källa: Vattnets väg ut ur en romersk stad – en studie i hur romerska avlopps- och kloaksystem fungerade, 2009, Patrik Klingborg, Lunds universitet, institutionen för arkeologi och antikens historia.

1952 – den stora stankens år
Källa: Den stora stankens 50-tal av Sigvard Gudmundson för Skånska vattentornsällskapet; www.eber.se/hist/vaverk-40ar.htm

Minst hälften av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras senast 2018

Källa:www.regeringen.se/sb/d/2055/a/191671

Målet för transportsektorn är att minst tio procent ska vara förnybar energi senast år 2020
Källa: www.regeringen.se/sb/d/2448

På nio år har den förnybara energiandelen ökat från en till närmare åtta procent 2013

Källa: Hållbara drivmedel i Sverigeen nulägesanalys, Gröna Bilister, 2013, Per Östborn, Jakob Lagercrantz och Mattias Goldmann.

Hela 99 procent av avfallet återvinns
Enligt branschorganisationen Avfall Sverige återvanns 99,3 procent av allt hushållsavfall 2013. 1975 var återvinningen 38 procent, resten 62 procent deponerades; http://www.avfallsverige.se/statistik-index/avfallsstatistik/hushaallsavfall-behandlad-maengd/