←     Till sajten

Läroplanen och "Smart med mat"

Frågor om hållbar utveckling är centralt innehåll i flera skolämnen. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser utifrån perspektivet hållbar utveckling. Här följer några utdrag ut LGr11 som visar läroplanens centrala innehåll i årskurs 4-6 som kan kopplas till hållbarhet och de olika delarna på smartmedmat.se.

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla följande centrala innehåll i årskurs 1-6:

  • Återvinning i hemmet och närområdet och hur det fungerar.
  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Förmågan att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang ska utvecklas genom undervisningen, liksom förmågan att värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll:

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystemtjänster som nedbrytning och rening av vatten och luft.

I årskurs 6 ska eleven kunna berätta om livets utveckling och kunna ge exempel på organismers anpassning till olika livsmiljöer. Det är inget som avhandlas djupare på den här sajten men det finns en naturlig koppling till detta i BEN II. Biogasprocessen är känslig och här finns utrymme för fördjupning kring organismers anpassning till olika livsmiljöer. 

Läroplanen rekommenderar enkla fältstudier och experiment med planering, utförande och utvärdering som metod och arbetssätt.

Undervisningen i fysik ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.

Genom undervisningen i fysik ska eleven ges förutsättningar för att kunna ta ställning bland annat i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle. Eleven ska kunna genomföra enkla systematiska undersökningar och dokumentera dessa med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Eleven ska även kunna tolka och granska information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Eleven ska kunna beskriva och ge exempel på olika energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde.

Undervisningen i kemi ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder att förlänga matens hållbarhet. 
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

I ämnet kemi ska eleven kunna relatera till frågor om hållbar utveckling i resonemang kring mat, bränslen, kemikalier och andra produkter.

Metoder och arbetssätt inom både kemi och fysik som rekommenderas enligt läroplanen är: Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering samt Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Inom fysiken ska mätningar och mätinstrument gås igenom och hur de används i undersökningar, till exempel klockor, måttband och vågar.

I ämnet teknik är en del av det centrala innehållet för eleverna i årskurs 4-6:

  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. 
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. 
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. 

Den enda kopplingen till det centrala innehållet ”Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter …” på sajten Smart med mat är uppdrag två i ben III som handlar om att konstruera en miljövänlig bil. Det är en möjlighet för dig som lärare att fördjupa undervisningen här för att även omfatta detta centrala innehåll i läroplanen.

Arbetssättet som rekommenderas för utveckling av tekniska lösningar är:

  • Teknikutvecklingens olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

I ämnet samhällskunskap är följande centrala innehåll kopplade till ämnet:

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. (Årskurs 1-3)
  • Livsmiljöer. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden finns vad och vad används de till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. 
  • Geografi. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

I kommentarsmaterialet till samhällskunskap poängteras att begreppet hållbar utveckling vidgas i årskurs 4–6, till att omfatta de sociala och ekonomiska aspekterna, inte bara de ekologiska.
Två centrala innehåll i SO som också kan kopplas till matavfallssortering är Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion samt Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. Värt att notera och diskutera är att studier och forskning visar att fattiga människor i Sverige och i världen lever mest hållbart eftersom de inte har råd slänga mat eller att överkonsumera och lägga pengar på ickemiljövänliga flygresor till exempel. En annan intressant aspekt i sammanhanget är hur besluten om matavfallssortering fattats i Sverige. Varför satsar stat och kommuner på matavfallssortering?

Det finns många kopplingar i läroplanen till innehållet på smartmedmat.se som på ett eller annat sätt har med sortering av matavfall att göra.