←     Till sajten

Visste du att...

  • Det var fysikern och kemisten Johann Baptist van Helmont som 1630 upptäckte att man kan utvinna gas från organiskt material. Han erkänns som grundaren av ordet ”gas”.
  • 1776 upptäcker grevé Alessandro Volta metangasen som ämne och att mängden organiskt material påverkar hur mycket gas som bildas.
  • 1808 bestämmer Sir Humphrey Davy att det är metangas som produceras i gödsel från nötkreatur då det förmultnar
.
  • 1859 byggs världens första moderna biogasanläggning i Bombay, Indien. 
  • Under 1930-talet leder utvecklingen av mikrobiologi som vetenskap till att forskare kan studera bakterierna som tillverkar metan och vad som påverkar bakterierna när de gör metan.
  • På grund av energibristen under andra världskriget tar biogasutvecklingen fart 1940.
  • 1957 ändrar den engelske uppfinnaren Harold Bates sin bil så att den kan köras på biogas som han tillverkar av grisgödsel. 17 år senare, 1974, blir han erkänd för uppgraderingen av rå biogas till fordonsgas.


Källor: Biogas i tiden, Biogas Mitt – med gas i tanken, 2010 som refererar till Energy revolution, Gasakademien, Wikipedia, Biogasportalen, Biosystem och gavle.se samt Biogasprojekt på Huntley farm, 2010, Eric Jansson och Ludvig Almqvist, institutionen för teknik och samhälle, som refererar till Paul Harris, 2010.



 

  • Bananflughonan lägger 100 ägg åt gången – gärna i övermogen frukt eftersom larverna behöver väldigt mycket mat. Äggen som är en halv millimeter långa ligger inbäddade i frukten med två små trådar rätt upp i luften som de andas igenom. Det tar ett dygn för äggen att kläckas och bli larver när det är 25 grader varmt. Efter fem dagar har äggen förvandlats till puppor och efter ytterligare fem dagar kryper det ut färdiga bananflugor ur pupporna. 24 timmar senare kan de börja para sig.

Källa: Hur snabbt förökar sig bananflugor? Allt om vetenskap, 8 nov 2005.

 

  • All mjölk som säljs i Sverige måste pastöriseras. Det innebär att den hettas upp till 70 grader för att ta kål på smittoämnen. Pastöriseringen gör att mjölken också håller längre. 1937 infördes en lag i Sverige om att mjölk måste pastöriseras. Detta gjordes för att begränsa spridningen av lungsjukdomen tuberkulos. Idag pastöriseras mjölken för att ta död på skadliga mikroorganismer som salmonella och listeria.

Källa: Frågor & svar, Livsmedelsverkets hemsida.

 

  • Det var först efter andra världskriget som kylskåp blev vanliga i hemmen. Kylskåpet ledde till stora förändringar. Plötsligt ville folk ha kyld och fryst mat. Människor behövde inte gå till affären och slaktaren varje dag längre. Att människor fick råd med kylskåp och andra hushållsapparater, tvättmaskinen till exempel, ledde till att kvinnor som hittills haft ansvaret för hem och barn kunde söka jobb och börja arbeta utanför hemmet.

Källa: Vattenkraft, Tekniska muséet.

 

  • Vissa bakterier kan, om de hamnar i en ogynnsam miljö, bilda sporer för att överleva. Sporerna är mycket motståndskraftiga och överlever kokning. På sjukhus när man ska sterilisera operationsinstrument hettar man därför upp dessa till 133 grader. I den höga värmen kan inga bakterier överleva.


Källa: Medicinsk grundkurs; www.lartecken.se/medicingrund/3_smitta/mikro_bak.htm samt vardhandboken.se/Texter/Medicintekniska-produkter-sterilisering/Metoder-och-kontroller/

 

  • De icke förnybara energikällorna olja, kol och naturgas är egentligen förnybara, men de nybildas extremt långsamt. De fossila bränslen vi använder idag har blivit till för mellan 50 och 500 miljoner år sedan. Nästan 80 procent av all energi som används i världen idag är fossila bränslen. De anses ha sitt ursprung i vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar. Biogas är en förnybar energikälla till skillnad mot fossila bränslen liksom etanol och el när man använder förnybart material vid eltillverkningen.


Källor: Nationalencyklopedin och Kol, olja och naturgas, Tekniska muséet; tekniskamuseet.se/1/842.html